Elever fångar och berättar människors livshistoria

0
2223

Ett fantastiskt arbete i svenska där elever fångat människors livsberättelser. Eleverna har sökt upp människor i samhället som de tror har en historia att berätta. En historia som behöver bli lyssnad på. Dessa berättelser har sedan fått komma till uttryck på olika sätt genom en värdeskapandeprocess.


Läs lärare Carolines Lorentzons berättelse om arbetet:

“Eleverna i klass 9C på Matfors skola, i Sundsvalls kommun, har tillsammans med mig, deras svensklärare och mentor, under vårterminen arbetat med ett värdeskapande projekt som vi valt att kalla “Så som i himlen”. Namnet kommer från Danny Saucedos låt med samma titel. Och idén att utgå ifrån låten kommer från mig som lärare, efter att jag hört en radiointervju där Danny berättade att han skrivit låten med tanke på den kyla vi ofta möter människor i utanförskap med. Han menade på att alla har en historia, alla är människor och vi måste våga se varandra. Alla.


Jag förklarade för eleverna att jag hört intervjun med Danny och fått en idé om att vi skulle kunna gå i hans fotspår genom att intervjua människor i utanförskap och sedan skriva om deras liv och sprida deras historier. Det här skulle bli ett sätt att arbeta värdeskapande med värdegrundsfrågor på, samtidigt som vi hade svenskämnets centrala innehåll och kunskapskrav att förhålla oss till och utgå ifrån.

Eleverna nappade på idén och tillsammans utformade vi arbetet. Vi funderade på vad vi menade med människor i utanförskap och kom fram till att det behövde nödvändigtvis inte handla om hemlösa. Det kunde vara både hemlösa, narkomaner, före detta kriminella, flyktingar, människor som brottas med olika identitetskriser eller diagnoser, och långt fler än dessa, som  känner utanförskap och har viktiga historier att berätta.

Nästa fråga att ta ställning till var hur vi skulle gå tillväga för att träffa på människor som var villiga att låta sig intervjuas av tonåringar. Människor som vågade berätta om sina liv och som var okej med att deras livsöden skulle spridas, om än i ett väldigt gott syfte. Eleverna kom på att man borde kunna kontakta fängelser, flyktingboenden, Kris (Kriminellas revansch i samhället), kyrkor och Slink in (kommunens verksamhet där hemlösa kan få något att äta för symbolisk peng, samt möjlighet till en stunds vila och en varm dusch m m), bland annat.

Medan jag, spontant, hade tänkt att eleverna själva skulle ta kontakt med de olika ställena, kom de med motargumentet att det skulle kännas oseriöst, att de, som de tonåringar de faktiskt är, skulle ringa runt och be om att få göra så pass känsliga intervjuer som det faktiskt kunde komma att handla om. De bad mig ta en första kontakt eftersom det skulle kännas seriösare och de trodde att chansen att få intervjuer skulle vara större. De hade inget emot att sedan höra av sig. Jag köpte deras argument och jakten på intressanta människoöden och livshistorier började.

Vi fick väldigt mycket hjälp från Bengt Persson på Slink In i Sundsvall, och det ledde till att flera elever kunde besöka EFS-kyrkans lunchservering för hemlösa och träffa människor som hade mycket att berätta. På Kris var man också beredd att ta emot flera elever. Andra kontakter ledde till att några elever intervjuade en transsexuell kille, några en tjej som lever med svår anorexia. Några mötte en politiker som lever under dödshot och en elev träffade en kvinna som i vuxen ålder fått diagnosen ADHD.

Så var det dags att fundera på när intervjuerna skulle göras och vilka som skulle intervjua vilka? Vilka frågor som skulle ställas? Vad som var viktigt att tänka på? Vilken typ av texter som skulle skrivas? För eleverna var det viktigt att få göra intervjuerna parvis. Det skulle kännas tryggare och så skulle man ha någon att bolla upplevelsen med, och kunna ta stöd från under själva skrivprocessen. Jag som lärare bestämde vilka som skulle jobba ihop -där får eleverna aldrig välja själva i mitt klassrum, de kan få önska, men aldrig välja arbetspartner fritt- och sedan presenterades alla intervjumöjligheter (personer och i vissa fall ställen) och vi lottade vilka som skulle ta sig an vilka intervjuer. Alla intervjufrågor arbetade vi fram tillsammans och likaså gjorde vi en plan för vad vi behövde tänka på när det var dags att skrida till verket. De allra flesta intervjuerna skedde under en onsdagseftermiddag, men några som skulle intervjuas hade inte möjlighet den dagen och då var vi flexibla och hittade andra lösningar.

Samtliga vårdnadshavare fick chansen att säga ifrån om de tyckte att uppdraget kändes otryggt för deras barn. Då hade vi en back up-plan i form av eventuella telefonintervjuer. Alla tyckte dock att vi skulle köra på, så dessa blev aldrig aktuella.

När det kom till elevernas texter fick de helt fri händer. Den enda ramen var att de skulle utgå från intervjuerna, och följa typiska drag för den genre de valt för sitt skrivande. De kunde välja att t ex skriva en faktatext, en novell, en krönika. Ja, vad som kändes mest naturligt för dem själva, var och en. Skrivandet gjordes inte parvis. De arbetade vid datorer på skolan, de allra flesta hade spelat in sina intervjuer och kunde lyssna igenom dessa medan de arbetade med texterna. Många sökte fakta kring de ämnen eller organisationer deras intervjuer kretsade kring ( t ex transsexualism och anorexia, EFS-kyrkan m fl). Allt eftersom de var färdiga med utkasten mejlades dessa till mig och jag kollade igenom och kom med förbättringsförslag. Och så bearbetade de texterna ett varv till.

Under arbetets gång har vi återkommande fört diskussioner kring hur vi vill att texterna ska spridas. Om inte tiden sprungit iväg för oss är det högst troligt att klassen kontaktat ett tryckeri och att vi gjort en tidning som vi sålt till förmån för t ex Slink In:s verksamhet. Vi pratade också om att eventuellt ställa ut texterna på t ex Kulturmagasinet här i Sundsvall. Nu kan vi tyvärr konstatera att vi inte kommer hinna göra någondera. Däremot har jag allt eftersom texterna blivit färdiga, och i den mån varje författare velat, lagt ut texter officiellt på min Facebook-sida. Det har varit valfritt att ha med sitt namn om man velat få sin text publicerad. Många elever har valt att publicera och de har fått otroligt fin feedback på det arbete de lagt ner. Många läsare har visat uppskattning för de starka och berörande texter de fått ta del av.”

Samtliga elevers arbeten finns att ta del av här på sidan under tre rubriker:

 Hemlösa i Sundsvall  –   KRIS  –   Livspussel


Kopplingar till läroplanen

I det här exemplet har elever och lärare har arbetat värdeskapande med värdegrundsfrågor, samtidigt som de har svenskämnets centrala innehåll och kunskapskrav att förhålla sig till och utgå ifrån. Det är också tydligt hur det ytterst handlar det om att i ett och samma arbete konkretisera flera olika aspekter av skolans övergripande mål och riktlinjer. T ex:

“Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem  komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.”
(Lgr11, 2.1 Normer och värden)

“Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.  Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.”
(Lgr11 2.2 Kunskaper)

Följande punkter i det centrala innehållet i svenska åk 7-9
har berörts i arbetet med “Så som i himlen”:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Övriga effekter:

  • träning i att hantera osäkra situationer
  • upplevelse av hur misslyckanden kan leda till lärande och utveckling
  • ökad motivation p g a verklig mottagare
  • större förståelse för människor i olika utsatta situationer
  • erfarenhet av att samarbeta med aktörer utanför skolan
  • ökad tillit till egen förmåga

Värdeskapandeprofilen ger en visuell bild av i hur stor grad de olika principerna för värdeskapande lärande har tillämpats i arbetet “Så som i himlen”

Så här beskriver eleverna själva arbetet


Kontakt:
Caroline Lorentzon
Grundskollärare i svenska och engelska, Nivrenaskolan Sundsvall
070 – 995 23 73